Frågor till Terje

Frågorna blir ibland många och omfattande. Ofta dyker även de samma frågorna upp. Antingen jag håller i en fotokurs, föreläser i en förening eller skriver en artikel för en tidning. Det är alltid många som söker svar.

Med jämna mellanrum blir det också frågor i gästboken, men mest det dyker upp mängder av mejl. Flest frågor får jag nog via mejl - det är på något sätt enklast att skicka ett mejl och ställa några frågor.

Jag försöker vara restriktiv då det skulle ta för mycket av min tid att svara på alla dessa frågor. Då och då kommer det även några riktigt långa mejl från personer jag aldrig träffat. Dessa brukar jag inte besvara. Det är inte min uppgift att erbjuda gratis konsultation inom mitt fackområde, så där utan vidare. Är mejlet från någon jag haft på kurs är det däremot annorlunda. Mina kursdeltagare får finnas där, även efter en kurs, med sina frågor och hjälp till bättre bilder.

Ofta får jag också frågor om att ställa upp i olika uppsatser, elever på någon utbildning som vill skriva om mig och mitt fotograferande. Det är alltid lika hedrande. Till en början ställde jag alltid upp mot att det skickades en kopia av uppsatsen till mig i efterhand. När dessa oftast inte skickades till mig, slutade jag alltmer att ställa upp även här. Då ska man tänka på att jag även hade skickat bilder som de kunde illustrera sina uppsatser med. Visst - jag är mer restriktiv idag, men jag bedömer från fall till fall om jag ska ställa upp.

Vilka är då de vanligaste frågorna som dyker upp? Hur kan mejlen se ut? Ja, ibland kommer det mejl som är riktigt långa - mejl som börjar med en hel livsberättelse och som sedan avslutas med runt 25-30 frågor som kräver långa och omfattande svar. Dessa mejl besvarar jag numera aldrig, om det inte kommer från en bekant eller någon jag haft på en fotokurs. Så enkelt är det - och några sura miner har jag fått senare från dessa när jag träffat dem på en mässa eller efter en föreläsning. Några vänner till mig har också kritiserat mig för att jag har ett sådant strikt förhållningssätt - men jag måste göra dessa val. Jag lever ju på mitt fotograferande och måste prioritera.

Några frågor jag fått under senaste tiden: Fotograferar du numera enbart digitalt? Har du slutat fotografera med dia? Har du slutat använda Nikon? Dina bilder blir mer och mer speciella, varför gör du inte sådana bilder som du gjorde förr? Vad tycker du om Mattias Klum? Vad tycker du om Brutus Östling? Hur är det att vara medlem i Naturfotograferna/N?

Vilken kamera tycker du är den bästa? Har du några favoritplatser? Hur många bilder blir du nöjd med per år? Hur många bilder slänger du? Använder du stativ mycket? Hur blir man känd som naturfotograf? Har du några bra tips? Vad tycker du om Pentax?

Vilka fotografer inspirerar dig? Vad tycker du om Fotosidan? Vad tycker du om de svenska fototidningarna FOTO, Kamera & Bild, Camera Natura, Digitalfoto och Fotografisk Tidskrift? Vilka böcker har du gjort? Hur mycket tjänar en naturfotograf? Vilka är dina bästa kompisar bland naturfotograferna? Vilka favoritplatser har du i fjällen? Vid kusten? I skogarna? Hur bra är svensk naturfotografi i världen? Vad tycker du om älgjakten i Sverige? Varför är det så lite naturfoto på TV?

Många av frågorna har jag redan besvarat i olika artiklar eller under kurser och föreläsningar. Ibland kan det kännas så att om vederbörande enbart anmält sig på en av mina kurser så hade man fått alla de svar man vill ha. Men nej, det finns många där ute som alltid behöver hjälp men som aldrig vill betala och ställa upp tillbaka. För mig blir det ett enkelriktat spår. Varför ska jag hjälpa hela tiden?

Det fanns en tid då jag alltid ställde upp, vilket resulterade i att jag fick mindre tid över till att arbeta som naturfotograf; att få inkomst för att överleva. För ett antal år sedan gjorde jag en inventering av min tid och upptäckte att närmare 80 procent av all nedlagd tid var ideell. Inte bra!

Jag är också försiktig med att uttala mig om andra, skitprat har jag aldrig ställt upp på - men man ska vara försiktig att uttala sig om andra naturfotografer - det kan ge grogrund för skitprat mellan andra där jag plötsligt fungerar som någon form av källa. Inte heller bra!

Det är inte alltid lätt att vara naturfotograf... Särskilt om man som jag vill hjälpa andra och uppskattar vänskap som något av det viktigaste här i livet. Men jag gillar heller inte att bli utnyttjad.

(Vill du kommentera bloggen kan du göra det till terjehelleso@hotmail.com)